Varför ska vi rösta i valet till Europaparlamentet?

Sveriges medlemskap I EU är avgörande för vår trygghet. En öppen och fungerande europeisk marknad är viktig för jobben i den svenska industrin och i förlängningen för den svenska välfärden. Det skapar trygghet för vanligt folk. Men vi lever i en orolig tid. Sedan två år rasar ett storkrig i Europa. Det påverkar EUs länder då osäkerheten ökar, människor tvingas på flykt och energipriserna rusar i höjden. Här i Sverige har vi dessutom fått dramatiskt ökade kostnader i vardagen, växande gängbrottslighet och djupt rotad arbetslivskriminalitet. Samtidigt råder en global klimatkris. All denna osäkerhet skadar tilliten i samhället och hotar därmed en viktig grund för demokratin. Det är fullt möjligt att vända och styra utvecklingen rätt. Men det kräver att vi agerar brett och kraftfullt. EU-parlamentet är en viktig arena där Livs och LO-förbunden ska bedriva påverkansarbete för att förbättra arbets- och livsvillkoren för arbetare. Där besluten fattas ska facket finnas och 60 % av alla politiska beslut fattas i EU. För Livs handlar valet till Europaparlamentet den 9 juni om att öka tryggheten för vanligt folk. Därför har Livs och LO-förbunden enats om att mobilisera för en facklig kandidat, Johan Danielsson som har plats 2 på Socialdemokraternas lista.

Nedan presenteras Livs och LO förbundens gemensamma krav inför valet till Europaparlamentet.

Vi vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden​

Företag ska ha ett större ansvar för hur deras verksamhet påverkar samhället och individer.

Det ska vara svårt att fuska.

• Inga pengar till kriminella företag
  I dag varnar polisen för att stora summor hamnar hos kriminella företag och organiserade brottsnätverk när produkter och tjänster upphandlas. EUs upphandlingsregler måste ändras. Sociala krav som ställs i offentlig upphandling ska följas upp, leverantörer måste kontrolleras och antalet underleverantörsled begränsas. Det ska vara obligatoriskt att ställa sociala och miljömässiga krav vid offentlig upphandling.
  
  
• Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.
  Företag utan verklig verksamhet i sitt hemland ska inte kunna kringgå svenska lagar och kollektivavtal. Vi måste också sätta stopp för utstationering från bemanningsföretag och möjligheten att genom utstationering runda svenska regler för arbetskraftsinvandring. Svenska skattepengar ska stanna i Sverige, exempelvis ska stora infrastrukturprojekt ge jobb och skatteintäkter till Sverige. Inför begränsningar på upp till maximalt två underentreprenörsled i hela EU. Det ska gälla vid både offentligt och privat upphandlad verksamhet. Huvudentreprenören ska vara ansvarig för löner och arbetsvillkor i hela kedjan.
  
  
• Höga arbetsmiljökrav räddar liv
  Vi behöver göra verklighet av nollvisionen för dödsfall i och av arbetet. Vi behöver skärpta regler mot farliga kemikalier, ensamarbete och mot arbetsgivare som trakasserar eller bränner ut anställda. Ingen ska bli sjuk, skadad eller dö på, eller av, sitt jobb.

Det ska vara lättare att bli upptäckt.
                          

• Ett europeiskt center mot arbetslivskriminalitet
  Inget EU-land ska kännas säkert för de som livnär sig på att utnyttja andra människor, därför måste kontrollen öka. Europeiska arbetsmyndigheten ELA måste kunna bidra med information och öka samarbetet mellan myndigheter i olika länder för att stoppa kriminella arbetsgivare.
  
  
• Miniminivå för insatser mot arbetslivskriminalitet
  Inget land i EU får bli en frizon för kriminella företag. Det ska finnas en miniminivå för kontroller av arbetsmiljön i varje medlemsland. EU måste ställa krav på att antalet arbetsmiljöinspektörer i varje EU-land når upp till minst en inspektör per 10 000 anställda. För Sveriges del skulle det innebära nästan en fördubbling.
  
  
• Det måste vara möjligt att kontrollera utländska företag
  I dag är det svårt för svenska myndigheter att kontrollera företag med bas i andra EU-länder. Fuskupplägg, obetalda sociala avgifter och taktiska konkurser är vanliga. EU måste ha ett europeiskt företagsregister och ett sökbart system där det går att kontrollera om arbetsgivaren betalar skatt och sociala avgifter för de anställda.

Det ska vara kännbart att bli straffad.

• EU ska inte vara en bankomat åt kriminella företag
  EU betalar i dag ut enorma summor till företag över hela Europa. Oavsett om det är i jordbrukspolitiken, regionalstöd eller när statsstöd betalas ut behöver EU ställa krav på schysta villkor. Företag som tar del av EU-medel och skattepengar måste bli återbetalningsskyldiga om de inte följer gällande lagstiftning om till exempel arbetsmiljö.
  
  
• Att utnyttja arbetare ska inte vara ett andra klassens brott
  Det är inte rimligt att det i dag kostar mer för ett företag att slarva bort en mejllista än att utsätta sina arbetare för livsfara. Att exploatera arbetare i syfte att tjäna stora pengar ska inte vara ett andra klassens brott, varken i Sverige eller i Europa. Vi måste höja sanktionsavgifterna för arbetsmiljöbrott och koppla sanktionerna till företagens omsättning så att de verkligen känns.
  
  
• Inga osynliga företag i EU
  För att kunna stoppa kriminella arbetsgivare behövs ett krav på att företag ska inneha F-skatt i det land de är verksamma. Myndigheter ska ha befogenhet att granska utländska företag.

 

Billig el och hållbara jobb

"De som släpper ut mer och har mer ska också betala mer.”

Genom att ställa höga krav kan Sverige ligga i framkant i att exportera klimatvänliga lösningar och bidra till den globala klimatnyttan samtidigt som vi skapar arbetstillfällen för allt från välfärdsarbetare, byggnadsarbetare, elektriker och industriarbetare.

Vi kan dock inte acceptera att människor med de lägsta inkomsterna och de som bor där avstånden till jobb och samhällsservice är som längst, ska bära kostnaden.

Klimatomställningen måste vara rättvis. 

Tillgången till billig fossilfri energi är en av grundförutsättningarna för att klimatomställningen ska fungera, oavsett om det gäller stål- eller livsmedelsproduktion. Det handlar om att sänka kostnaderna, koppla bort Sverige från rysk olja och gas och att ta gemensamt ansvar för svenska jobb och hög konkurrenskraft.

 

Demokrati och fackliga rättigheter

Fria och oberoende fackliga organisationer är en hörnpelare i varje livskraftig demokrati. I Sverige har vi en arbetsmarknadsmodell som i hög utsträckning regleras av självständiga parter i form av fack och arbetsgivarorganisationer. Det är en arbetsmarknadsmodell som levererat goda arbetsvillkor och stark konkurrenskraft. Försvaret av vår arbetsmarknadsmodell är också ett försvar av demokratin.

Det har blivit alltmer tydligt att EUs lagstiftning inte fungerar med de svenska kollektivavtalen. EUs regler är ofta detaljerade och bygger på att varje enskild arbetstagare ska ges rättigheter i lag. I ett land som Sverige, där fack och arbetsgivare reglerar arbetsmarknaden med kollektivavtal, blir det ett problem. För varje lag som antas av EU på arbetsmarknadens område krymper det utrymme som facket har att förhandla med arbetsgivarna och teckna kollektivavtal.

Men fackliga rättigheter i EU behöver också försvaras. Flera medlemsländer styrs nu av politiska partier som öppet ifrågasätter våra demokratiska samhällen. Detta är ett direkt hot mot fackföreningsrörelsen. Det är viktigt att EU hårt och effektivt ingriper mot länder som nedmonterar demokratiska institutioner och som kränker fackliga och andra mänskliga rättigheter

• Löner ska bestämmas av respektive medlemsland
  Makten över vilka villkor som ska gälla på svenska arbetsplatser ska ligga kvar hos arbetsmarknadens parter, inte överlämnas till Bryssel. Det måste ges möjlighet för länder med en utvecklad kollektivavtalsmodell att avvika från EUs lagstiftning genom kollektivavtal.
  
  
• Respekt för grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter
  Inte en krona av våra skattepengar ska gå till regeringar som nedmonterar demokratin och kränker fackliga rättigheter som strejkrätt och rätt att organisera sig. Länder som allvarligt bryter mot unionens grundläggande demokratiska värden och/eller inskränker friheten för kvinnor och minoritetsgrupper ska straffas hårt. En fortsatt utvidgning av EU kan endast accepteras genom kraftfulla reformer i EU och att kandidatländerna accepterar demokrati, grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter och säkerställer sund konkurrens.
  
  
• Kampen för jämlikhet och jämställdhet är en kamp för demokratin
  EU måste försvara ekonomisk jämställdhet, rätt till utbildning, fortbildning och frihet från våld, sexuella övergrepp och trakasserier. Allas lika värde och rätt oavsett kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, funktionsvariation eller ålder gynnar såväl tillit som sammanhållning.
  
  

Där makt finns ska arbetarna finnas

Vi strävar efter konkreta reformer som gör skillnad.

Reformer:

• Angrip kriminella företagare genom att försvåra fusk, gör det enklare att åka fast och mer kännbart att bli straffad.
• Säkerställ en rättvis övergång till klimatvänliga lösningar med tillgång till billig energi för både hushåll och företag.
• Främja starka fackliga rättigheter och kollektivavtal och tillåt fack och arbetsgivare att sköta lönebildningen utan inblandning från politiker.
  
  

Inga EU-bidrag ska gå till utflyttning av lönsamma företag

Inför ett säljkrav som ett första alternativ till nedläggning och utflyttning av lönsam livsmedelsproduktion.​

Låt ansvaret för hela omställningskostnaden drabba det nedläggande företaget. Det gäller hela kostnaden för exempelvis utbildnings- och omställningsinsatser och eventuell a-kassa.​

Inför en nedläggningsavgift på en tillräckligt hög nivå som företaget ska betala till staten.

Rättvis snushandel

Med rätt att sälja snus i hela EU.

Kryssa Johan Danielsson (S) den 9 juni 

Johan Danielsson (S) är Livs kandidat till Europaparlamentet.