Inför avtalsrörelsen 2025 är Facken inom industrin beredda att fortsätta ta ledartröjan och ta ansvar för en väl fungerande lönebildning, skriver företrädare för flera fackförbund.

DEBATT: Ett år kvar innan avtalen löper ut (di.se)

Avtalsrörelsen 2023 beskrevs av många som den svåraste någonsin. Trots att vi precis kommit från en pandemi och gått in i en inflationschock kunde parterna inom industrin komma fram till en uppgörelse och i slutet av mars 2023 tecknades ett tvåårigt avtal med ett avtalsvärde på 7,4 procent. Då var bedömningen att avtalen låg på en nivå som kunde normera på svensk arbetsmarknad – och samtidigt gynna Sveriges konkurrenskraft.

Utvecklingen hittills under avtalsperioden visar att den bedömningen stämde. Så här ett år senare och mitt i avtalsperioden kan Facken inom industrin konstatera att lönebildningen varit central och avgörande i att bibehålla svensk konkurrenskraft och att minska inflationstakten. Riksbanken har inflationsmålet inom räckhåll och löntagarna kan se fram emot reallöneökningar igen.

Idag publicerar Facken inom industrin en uppdaterad rapport om de ekonomiska förutsättningar som kommer föreligga när vi i höst ska formulera våra avtalskrav inför avtalsrörelsen 2025;

Helt klart har inflationschocken och den efterföljande kraftiga ränteuppgången påverkat svensk ekonomi negativt. Framför allt hushållen, men också räntekänsliga sektorer som byggindustrin och dess leverantörer, har drabbats särskilt hårt.

Samtidigt har svensk exportindustri utvecklats relativt bra – trots den sämre omvärldskonjunkturen. Sammantaget blev tillväxten under 2023 svagt negativ. Det är en svag tillväxt historiskt sett, men en klart lindrigare nedgång än vad som befarades av många bedömare under förra året.

I december 2022 toppade inflationstakten och har sedan successivt fallit tillbaka. Det mesta pekar på att inflationen kommer ligga nära målet från andra halvåret 2024 och inflationsförväntningarna ligger i linje med Riksbankens inflationsmål. Riksbanken har också signalerat att de snart kommer att sänka räntan.

Både prognoser och ledande indikatorer visar att en ljusning i konjunkturen är att vänta under året och framför allt 2025. Lågkonjunkturen förväntas därmed bli relativt mild och inte så utdragen. Det här är välkomna signaler för svensk ekonomi.

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har länge varit stark. Under hösten 2023 bromsade sysselsättningsökningen in och arbetslösheten ökade. Försvagningen förväntas fortsätta i år, för att sedan vända uppåt igen under de kommande åren.

Trots det dämpade läget på arbetsmarknaden är efterfrågan på arbetskraft fortsatt stor. Många företag vittnar om att det är svårt att hitta personer att anställa till de lediga jobb som finns. Detta gäller inte minst inom industrin.

Svensk industri står i dag starkare än på länge. Ända sedan åren före pandemin har svensk industriproduktion haft en bättre utveckling än många av våra viktiga konkurrentländer. Industrins bruttovinstandel har sedan 2021 befunnit sig på avsevärt högre nivå än någon gång tidigare under industriavtalsperioden. Sveriges relativa kostnadsläge har förbättrats, då de svenska arbetskraftskostnaderna har ökat långsammare än i viktiga konkurrentländer.

Sedan Industriavtalets tillkomst har svenska löntagare erhållit reallöneökningar i en lång följd av år. Det gällde fram till 2022 och reallönerna mätt i årstakt föll även 2023. Glädjande nog pekar prognoserna på reallöneökningar i år när inflationstakten faller tillbaka. Det kommer vara ett viktigt utfall att ha med sig inför avtalsförhandlingarna 2025. Möjligheten till reallöneökningar är stor även kommande år.

I kommande avtalsförhandlingar kommer Facken inom industrin att utgå från konkurrenskraften och de samhällsekonomiska förutsättningar som gäller och där är inflationsmålet en central parameter. Målet är att våra medlemmar ska få reallöneökningar. Det ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt vilket innebär att vi också fortsättningsvis måste ta hänsyn till löneökningarnas effekt på konkurrenskraft och sysselsättning.

Den uppväxling av löneökningstakten som gjordes i avtalen 2023 jämfört med tioårsperioden 2013–2022 är rimlig att ha som fortsatt utgångspunkt inför 2025. En sådan löneökningstakt utgår från inflationsmålet och bidrar till att bibehålla en stark konkurrenskraft samtidigt som målet om ökade reallöner kan uppfyllas.

Inför avtalsrörelsen 2025 är Facken inom industrin beredda att fortsätta ta ledartröjan och ta ansvar för en väl fungerande lönebildning. Vi vill att det ska vara ordning och reda i lönebildningen. Och vi är övertygade om att den lönebildningsmodell som finns och fungerar kan fortsätta att leverera.

Eva Guovelin, förbundsordförande LIVS

Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS